I flera dagar har jag undrat varför Truman och field rangers är så noga med att jag inte ger mig iväg ensam från mitt tält. Eget utforskande av vildmarken och ensamma löparrundor när andan faller på är inte att tänka på. Antingen måste någon av de beväpnade field rangers vara med om vi går till fots eller så måste jag bli hämtad i 4-hjulsdriven bil. Häromdagen förstod jag varför. Denna syn mötte oss när vi kom körande.
Vägen in till vänster bortom sista lejonet är uppfarten till mitt tält.
Fick nästan en känsla av att de låg och väntade på mig.
Inga mer diskussioner om egna promenader…